Warning: The magic method OCDI\OneClickDemoImport::__wakeup() must have public visibility in /customers/0/1/b/bruin.se/httpd.www/wp-content/plugins/kadence-importer/inc/OneClickDemoImport.php on line 128 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/0/1/b/bruin.se/httpd.www/wp-content/plugins/kadence-importer/inc/OneClickDemoImport.php:128) in /customers/0/1/b/bruin.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1831 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/0/1/b/bruin.se/httpd.www/wp-content/plugins/kadence-importer/inc/OneClickDemoImport.php:128) in /customers/0/1/b/bruin.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1831 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/0/1/b/bruin.se/httpd.www/wp-content/plugins/kadence-importer/inc/OneClickDemoImport.php:128) in /customers/0/1/b/bruin.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1831 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/0/1/b/bruin.se/httpd.www/wp-content/plugins/kadence-importer/inc/OneClickDemoImport.php:128) in /customers/0/1/b/bruin.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1831 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/0/1/b/bruin.se/httpd.www/wp-content/plugins/kadence-importer/inc/OneClickDemoImport.php:128) in /customers/0/1/b/bruin.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1831 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/0/1/b/bruin.se/httpd.www/wp-content/plugins/kadence-importer/inc/OneClickDemoImport.php:128) in /customers/0/1/b/bruin.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1831 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/0/1/b/bruin.se/httpd.www/wp-content/plugins/kadence-importer/inc/OneClickDemoImport.php:128) in /customers/0/1/b/bruin.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1831 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/0/1/b/bruin.se/httpd.www/wp-content/plugins/kadence-importer/inc/OneClickDemoImport.php:128) in /customers/0/1/b/bruin.se/httpd.www/wp-includes/rest-api/class-wp-rest-server.php on line 1831 {"id":3716,"date":"2021-09-11T07:56:09","date_gmt":"2021-09-11T05:56:09","guid":{"rendered":"https:\/\/www.bruin.se\/?p=3716"},"modified":"2021-09-11T07:56:11","modified_gmt":"2021-09-11T05:56:11","slug":"omstallning","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.bruin.se\/omstallning\/","title":{"rendered":"Omst\u00e4llning"},"content":{"rendered":"\n

Nu har jag bott p\u00e5 min nya st\u00e4llplats i en m\u00e5nad. Det \u00e4r f\u00f6r mig en rej\u00e4l omst\u00e4llning p\u00e5 precis alla plan och processen k\u00e4nns \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge s\u00e5 genomgripande att jag inte riktigt orkar eller vill skriva offentligt om den. \u00c4n. I sinom tid kommer det, kanske i bokform, kanske som inl\u00e4gg h\u00e4r p\u00e5 bloggen.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

Jag skriver d\u00e4remot dagbok varje dag, det hj\u00e4lper mig h\u00e5lla kursen, f\u00f6r jag skriver i nuet och l\u00e4ser regelbundet bak\u00e5t i tiden. Det hj\u00e4lper mig att se mitt livsfl\u00f6de liksom lite fr\u00e5n ovan, \u00e5t vilket h\u00e5ll det rinner och vad jag faktiskt f\u00f6rm\u00e5r. Det ger mig hopp, s\u00e4rskilt de stunder d\u00e5 allt bara k\u00e4nns fullst\u00e4ndigt \u00f6verv\u00e4ldigande. Vilket det g\u00f6r ofta. F\u00f6r s\u00e5dan \u00e4r nu den h\u00e4r kroppen skapt: den tycker det mesta som livet bjuder p\u00e5 \u00e4r alldeles f\u00f6r \u00f6verv\u00e4ldigande och helst av allt vill den bara g\u00f6mma sig. J\u00e4mnt. <\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

S\u00e5, ist\u00e4llet f\u00f6r att blogga om vad som h\u00e4nder just nu bjuder jag p\u00e5 ett utdrag ur dagboken. Jag l\u00e4ste det nyss och av n\u00e5gon anledning resonerar det starkt idag, s\u00e5 vars\u00e5goda:<\/p>\n\n\n\n

14e augusti. L\u00e4ste n\u00e5got i fl\u00f6det ig\u00e5r som slog rot i mig: ”De allra flesta p\u00e5 Jorden g\u00e5r omkring i en utanf\u00f6r-kroppen-tillvaro”. Sedan en l\u00e5ng utl\u00e4ggning om varf\u00f6r det var s\u00e5. Hm, intressant. Tv\u00e4rtemot vad jag tidigare t\u00e4nkt. Jag har f\u00f6rr alltid t\u00e4nkt p\u00e5 utanf\u00f6r-kroppen-upplevelser som n\u00e5got efterstr\u00e4vansv\u00e4rt man kan dr\u00f6mma om, n\u00e5got som bara vissa kan f\u00e5 uppleva. Dvs det d\u00e4r tillst\u00e5ndet n\u00e4r folk upplever sig sj\u00e4lva liksom befinna sig utanf\u00f6r kroppen, och de ibland till och med kan se den, lite ovanifr\u00e5n s\u00e5 att s\u00e4ga. Detta fenomen kan intr\u00e4ffa i samband med olyckor n\u00e4r kroppen h\u00e4nger mellan liv och d\u00f6d, men ocks\u00e5 vid meditationer eller andra f\u00f6r\u00e4ndrade sinnestillst\u00e5nd. Men det var allts\u00e5 inte den typen av upplevelse som menades. F\u00f6rfattaren menade att vi alla har drillats s\u00e5 h\u00e5rt i att ignorera v\u00e5ra kroppar, dess spr\u00e5k och signaler att de allra flesta befinner sig i en traumaliknande avtrubbning. Vi har avtrubbats genom fostran och genom hur v\u00e5ra samh\u00e4llen kr\u00e4ver saker av oss som v\u00e5ra kroppar inte \u00e4r skapta f\u00f6r. Vi har f\u00f6rlorat kontakten med det heliga, med Jordens budskap, med intuitionen och framf\u00f6r allt med det s\u00e4rskilda lugn som f\u00f6rr \u00e4nd\u00e5 m\u00f6jliggjorde att vi ibland kunde h\u00f6ra det heliga viska i tr\u00e4den, i vinden och p\u00e5 vidderna. Vi har blivit programmerade till att vi m\u00e5ste vara ordentliga, produktiva, sn\u00e4lla, k\u00e4rleksfulla, goda, medg\u00f6rliga, lydiga, tysta och n\u00e4stan alla former av avvikelser fr\u00e5n r\u00e5dande norm bestraffas med skiftande former av problematisering av typen: det \u00e4r dig det \u00e4r fel p\u00e5 som inte kan sitta still och lyda, som inte bara kan g\u00f6ra det som ”samh\u00e4llet\/normen\/chefen\/f\u00f6r\u00e4ldrar” menar \u00e4r det b\u00e4sta f\u00f6r dig. Att till vardags st\u00e4ndigt bli tvungen att tysta kroppens signaler, att inte f\u00e5 uttrycka n\u00e4r kroppen k\u00e4nner sig avvika fr\u00e5n normer, att inte f\u00e5 hj\u00e4lp att s\u00e4tta ord p\u00e5 eller oms\u00e4tta i handling det kroppen vill uttrycka skapar avtrubbade m\u00e4nniskor som inte \u00e4r i kontakt med vare sig sin kropp eller sin essens. Det skapar m\u00e4nniskor som inte f\u00f6rm\u00e5r, kan eller vill k\u00e4nna dessa skambelagda k\u00e4nslor av obehag, utan som ist\u00e4llet str\u00e4var efter att gl\u00e4dje, lycka, trygghet, och kr\u00e4ver detsamma fr\u00e5n andra. M\u00e4nniskor g\u00f6r d\u00e5 allt de kan f\u00f6r att slippa k\u00e4nna icke \u00f6nskv\u00e4rda obehag genom att fly p\u00e5 alla t\u00e4nkbara s\u00e4tt: eskapism. Vilken -ism som \u00e4n passar dem; konsumism, alkoholism, fanatism, alarmism. Blint str\u00e4var de mot allt det som till synes kan r\u00e4dda dem, och flyr ifr\u00e5n allt som v\u00e4cker inre obehag. De g\u00f6r precis allt, ja faktiskt vad som helst s\u00e5 att s\u00e4ga, f\u00f6r att slippa k\u00e4nna obehaget i kroppen, d\u00e4rav befinner de sig mestadels utanf\u00f6r kroppen.\u00a0<\/p>\n\n\n\n

Att f\u00e5 det beskrivet s\u00e5h\u00e4r var en aha-upplevelse f\u00f6r mig. Har jag inte gjort just det, precis hela livet? F\u00f6rs\u00f6kt undvika allt det jobbiga inom, str\u00e4vat efter det som skulle ge mig lycka, vilket i sin tur h\u00f6ll mig kvar i det jobbiga… En evighetsloop.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

Detta f\u00f6rklarar i sin tur varf\u00f6r det g\u00f6r s\u00e5 galet ont att vandra den andliga utvecklingsv\u00e4gen. Ju mer man stillar sig, andas, verkligen lyssnar in\u00e5t, verkligen k\u00e4nner vad som k\u00e4nns innerst inne – desto j\u00e4vligare k\u00e4nns det faktiskt. Inte i b\u00f6rjan, i b\u00f6rjan \u00e4r man h\u00f6g p\u00e5 woke-eufori, men efter en tid. K\u00e4nslor som nogsamt sopats under mattan genom ett helt liv i anstr\u00e4ngning f\u00f6r att n\u00e5 yttre framg\u00e5ng och lycka v\u00e4ller nu fram som en enveten lavastr\u00f6m. Det tycks aldrig ta slut. Det \u00e4r galet obekv\u00e4mt, det g\u00f6r ont, k\u00e4nns pinsamt, barnsligt, omoget, och i \u00e4rlighetens namn vill man bara slippa ifr\u00e5n. Man vill inte k\u00e4nnas vid den d\u00e4r fula, kr\u00e4lande, \u00f6mkliga k\u00e4nslighetsinsekten som kom framkravlandes ur underjorden, man vill bara vara normal, fungera som folk, vara om folk. <\/p>\n\n\n\n

N\u00e4, hu… Att till fullo komma tillbaka till sin kropp, i syfte att \u00e4lska den, ta hand om den, l\u00e5ta den f\u00e5 uttrycka sitt innersta v\u00e4sen och f\u00e5 den att k\u00e4nna sig helt trygg i en otrygg v\u00e4rld \u00e4r en sm\u00e4rtsam och l\u00e5ng resa. Och med tiden inser man dessutom att man aldrig kommer att \u201dn\u00e5 fram\u201d. S\u00e5 vad \u00e4r vitsen ens? <\/p>\n\n\n\n

Bel\u00f6ningen \u00e4r de stunder av totalt inre lugn, i b\u00f6rjan som sm\u00e5 glimtar bara. Sakta men s\u00e4kert blir de fler och fler, varar l\u00e4ngre och l\u00e4ngre. Kroppen l\u00e4r sig detta nya f\u00f6runderliga: hur det k\u00e4nns att inte vara r\u00e4dd hela tiden. Kroppen l\u00e4r sig f\u00f6rsiktigt att l\u00e4ngta, hoppas, njuta och leka, liksom p\u00e5 nytt. Inte som en flykt fr\u00e5n n\u00e5got obehagligt utan som ren livsgl\u00e4dje. Den l\u00e4r sig att allt \u00e4r f\u00f6rg\u00e4ngligt och att det faktiskt inte \u00e4r farligt. Den l\u00e4r sig att njuta utan att vara r\u00e4dd att f\u00f6rlora njutningen, f\u00f6r den vet att allt \u00e4r till l\u00e5ns och att den en dag kommer att d\u00f6. Just d\u00e4rf\u00f6r kan den njuta av varje stund som levande. Till och med de jobbiga och sm\u00e4rtsamma stunderna blir m\u00e4rkligt nog fantastiska, f\u00f6r de \u00e4r ett bevis p\u00e5 Liv. <\/p>\n\n\n\n

Och medan kroppen l\u00e4r sig detta, ett litet steg i taget, s\u00e5 inser en annan del av jaget att man inte \u00e4r sin kropp. Kroppen \u00e4r en sak, jag \u00e4r en annan. Kroppen \u00e4r ens farkost bara, man \u00e4r ohj\u00e4lpligt fast i dess naturlagar under en livstid. Det \u00e4r skr\u00e4mmande men samtidigt oerh\u00f6rt befriande. Tanken p\u00e5 d\u00f6den framst\u00e5r inte skr\u00e4mmande l\u00e4ngre, och d\u00e4rmed b\u00f6rjar r\u00e4dslan i m\u00e5nga andra sammanhang ocks\u00e5 tunnas ut. F\u00f6rvisso flammar de upp ibland, men slocknar snart nog igen i ljuset av de nya insikterna. Det \u00e4r ju bara k\u00e4nslor det handlar om, s\u00e5dana kommer och g\u00e5r, som v\u00e4dret.\u00a0<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

Kommer nu att t\u00e4nka p\u00e5 en buddistisk munk jag l\u00e4st om. Han satte eld p\u00e5 sig sj\u00e4lv i protest mot det f\u00f6rtryck buddisterna utsattes f\u00f6r av den sydvietnamesiska regimen i Vietnam under Vietnamkriget. Jag f\u00f6rs\u00f6ker s\u00e4tta mig in hur det kan ha k\u00e4nts; att vara s\u00e5 \u00f6vertygad om att n\u00e5got drastiskt beh\u00f6vde ske d\u00e4rf\u00f6r att samtiden beh\u00f6vde vakna upp och se vart\u00e5t det barkade. Men att v\u00e4lja att inte sl\u00e5ss. Att inte skada andra. Att ist\u00e4llet t\u00e4nda eld p\u00e5 sig sj\u00e4lv, sitta helt stilla, inte ett skrik, inte en r\u00f6relse. Denna munk var rakt igenom \u00f6vertygad om att han inte var sin kropp, och hade full kontroll \u00f6ver kroppens f\u00f6rnimmelser.\u00a0<\/p>\n\n\n\n

Sj\u00e4lv kommer jag aldrig g\u00f6ra n\u00e5got som ens kommer i n\u00e4rheten av det h\u00e4r. Men jag kan t\u00e4nka p\u00e5 det. Hur det kan k\u00e4nnas, att vara s\u00e5 rakryggad och klar, s\u00e5 or\u00e4dd. Or\u00e4dd f\u00f6r livet, or\u00e4dd f\u00f6r d\u00f6den. <\/p>\n\n\n\n

Att tala sin sanning, att st\u00e5 f\u00f6r sin essens, utan att s\u00e5ra eller skada andra, utan att str\u00f6 f\u00f6r\u00f6delse omkring sig.\u00a0I samklang.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Nu har jag bott p\u00e5 min nya st\u00e4llplats i en m\u00e5nad. Det \u00e4r f\u00f6r mig en rej\u00e4l omst\u00e4llning p\u00e5 precis alla plan och processen k\u00e4nns \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge s\u00e5 genomgripande att jag inte riktigt orkar eller vill skriva offentligt om … Continued<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":3718,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_bbp_topic_count":0,"_bbp_reply_count":0,"_bbp_total_topic_count":0,"_bbp_total_reply_count":0,"_bbp_voice_count":0,"_bbp_anonymous_reply_count":0,"_bbp_topic_count_hidden":0,"_bbp_reply_count_hidden":0,"_bbp_forum_subforum_count":0,"_oct_exclude_from_cache":false,"kt_blocks_editor_width":"","jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","enabled":false}}},"categories":[870,2881,1062,1],"tags":[572,872,964,2884,642,1065,1016],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/i0.wp.com\/www.bruin.se\/wp-content\/uploads\/2021\/09\/IMG_0444-scaled.jpeg?fit=1920%2C2560&ssl=1","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/p7ETe6-XW","jetpack-related-posts":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.bruin.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3716"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.bruin.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.bruin.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.bruin.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.bruin.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3716"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.bruin.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3716\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3723,"href":"https:\/\/www.bruin.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3716\/revisions\/3723"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.bruin.se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/3718"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.bruin.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3716"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.bruin.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3716"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.bruin.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3716"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}