![\"\"](\"https:\/\/i0.wp.com\/www.bruin.se\/wp-content\/uploads\/2021\/08\/IMG_0200-scaled.jpeg?ssl=1\")
<\/a><\/figure>\n\n\n\nVi tv\u00e5beningar hade h\u00f6r\u00e4fsor och h\u00f6gaflar och en fyrhjuling med vagn att f\u00f6rflytta h\u00f6et med. I b\u00f6rjan r\u00e4fsar man ivrigt och effektivt. Efter ett tag b\u00f6rjar musklerna, som f\u00f6r detta \u00e4ndam\u00e5l s\u00e4llan anv\u00e4nds, protestera. D\u00e5 sl\u00e5r man av p\u00e5 takten och drar sig till minnes att n\u00e5gon gammal och vis m\u00e4nniska sagt en att man orkar som mest och l\u00e4ngst om man arbetar l\u00e5ngsamt. S\u00e5 snart nog hittade jag den lugna v\u00e4xeln. D\u00e5 gick det fint, till och med att byta fr\u00e5n h\u00f6ger till v\u00e4nsterh\u00e4nt. Och det magiska \u00e4r, att n\u00e4r man arbetar tillsammans i ett g\u00e4ng s\u00e5 h\u00e4r, s\u00e5 f\u00e5r man p\u00e5 n\u00e5got odefinierbart s\u00e4tt energi av varandra. Plus en hel del trevligt prat. Och glass! Vi fick glass p\u00e5 eftermiddagen n\u00e4r solen b\u00f6rjade k\u00e4nnas v\u00e4l ivrig och timmarna tycktes krypa fram medan str\u00e4ngarna med h\u00f6 tycktes bli l\u00e4ngre och l\u00e4ngre.<\/p>\n\n\n\n Jag nj\u00f6t av tystnaden. Fyrhjulingen startades endast n\u00e4r vagnen beh\u00f6vdes flyttas. Vi arbetade, vi var m\u00e5nga, vi fick mycket gjort, men det var mestadels alldeles lugnt och tyst och jag h\u00f6rde sj\u00f6f\u00e5glarna, sm\u00e5f\u00e5glarna, det d\u00e4mpade sm\u00e5pratet fr\u00e5n mina medr\u00e4fsare samt vindens prassel i n\u00e5gra l\u00f6vtr\u00e4d i n\u00e4rheten. Sedan kom det en traktor, en s\u00e5dan d\u00e4r som klipper gr\u00e4s l\u00e4ngsmed v\u00e4garna. Den fick ocks\u00e5 v\u00e4ldigt mycket gjort, jag nickade ett tacksamt hej till killen som k\u00f6rde n\u00e4r han passerade, f\u00f6r det k\u00e4nns alltid bra n\u00e4r v\u00e4ggrenen klipps och s\u00e4rskilt n\u00e4r de haft vettet att v\u00e4nta till sensommaren s\u00e5 att insekterna hinner njuta av blomningen f\u00f6rst. Men jag tyckte synd om grabbstackaren som var tvungen att sitta i det d\u00e4r bullret hela dagen l\u00e5ng medan jag k\u00e4nde mig som Drottningen av Fucking Everything som fick arbeta i detta naturtysta arbetsparadis: den vackraste milj\u00f6 man kan t\u00e4nka sig: klippor, str\u00e4nder, hav. K\u00e4nslan av mening och tillfredsst\u00e4llelse var total n\u00e4r jag for hem. Vi hade blivit f\u00e4rdiga med alla \u00e4ngarna. Ett v\u00e4l utf\u00f6rt dagsverke och hela min kropp log fr\u00e5n topp till t\u00e5. <\/p>\n\n\n\n Och ig\u00e5r hade jag ett roligt jobbuppdrag med min b\u00e5t Munin. Linnea som driver t\u00e5ngf\u00f6retaget Catxalot<\/a> (d\u00e4r jag fick f\u00f6rm\u00e5nen att arbetstr\u00e4na under en period f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan) ger tillsammans med en t\u00e5ng- och mat\u00e4lskande v\u00e4n ut en bok p\u00e5 Natur och Kultur<\/a> i november och f\u00f6rlaget var hemma hos henne f\u00f6r att ta en massa matbilder och givetvis skulle de \u00e4ven ta bilder medan Linnea paddlade fram f\u00f6r att leta efter t\u00e5ng och tillagade en m\u00e5ltid p\u00e5 klipporna. Jag var tillfr\u00e5gad att vara f\u00f6ljeb\u00e5tsskeppare. V\u00e4derprognosen s\u00e5g inte ett dugg bra ut, men n\u00e5gon d\u00e4ruppe m\u00e5ste ha tyckt vi kunde beh\u00f6va lite flyt, s\u00e5 det visade sig bli en kanondag f\u00f6r paddling och fotografering. Vindstilla, mulet och frambrytande sol n\u00e4r maten skulle \u00e4tas. Regnet h\u00f6ll sig borta. Vi puttrade runt \u00f6arna K\u00e4ften och K\u00e4llarholmen utanf\u00f6r Gr\u00f6nemad och med j\u00e4mna mellanrum stannade jag motorn s\u00e5 vi fick k\u00e4nna av tystnaden \u00e4ven h\u00e4r. H\u00f6ra Linneas paddel plumsa i vattnet, kluckandet av sm\u00e5 krusningar mot klipporna och enstaka f\u00e5glars l\u00e4ten. Inte minst g\u00e4ssen som skr\u00e4nande samlar sig f\u00f6r avf\u00e4rd. <\/p>\n\n\n\n P\u00e5 s\u00e4tt och vis l\u00e4ngtar jag efter den nya tiden, som borde vara p\u00e5 g\u00e5ng. En ny tid d\u00e4r bullrande f\u00f6rbr\u00e4nningsgmotorer \u00e4r ett minne blott. Detta k\u00e4nner jag verkligen starkt, i varje fiber av min kropp. Det \u00e4r som om den b\u00f6rjar bli allergisk mot motorbuller. Trots att det \u00e4r s\u00e5 himla nostalgiskt med en puttrande enh\u00e4stars dieselmotor. Man k\u00e4nner sig trygg, sa n\u00e5gon av mina passagerare. Jo, jag h\u00e5ller med, det g\u00f6r man, puttrandet st\u00e5r f\u00f6r ett minne av l\u00e5ngsamhet och styrka och p\u00e5litlighet. Men det \u00e4r ljuvligt att st\u00e4nga av motorn och segla, eller bara ligga och guppa. Tystnaden \u00e4r som en l\u00e4ttnadens suck. Det \u00e4r ju inte mer \u00e4n typ 100 \u00e5r sedan f\u00f6rbr\u00e4nningsmotorerna gjorde sitt int\u00e5g p\u00e5 klotet. Innan dess h\u00f6rdes enbart naturens ljud i naturen. Det vill s\u00e4ga, ofta r\u00e4tt tyst. Jag kan l\u00e4ngta dit. Jag hoppas det hinner bli s\u00e5 innan jag d\u00f6r. <\/p>\n\n\n\n Hurra sommaren \u00e4r f\u00f6rbi! Hur sorgligt och vemodigt det \u00e4n k\u00e4nns s\u00e5 \u00e4r det pirrigt ocks\u00e5! Om en vecka g\u00e5r flyttlasset, det \u00e4r ju s\u00e5 pirrigt s\u00e5 jag vet inte riktigt hur jag ska formulera orden, s\u00e5 det f\u00e5r v\u00e4nta … Continued<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":3700,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_bbp_topic_count":0,"_bbp_reply_count":0,"_bbp_total_topic_count":0,"_bbp_total_reply_count":0,"_bbp_voice_count":0,"_bbp_anonymous_reply_count":0,"_bbp_topic_count_hidden":0,"_bbp_reply_count_hidden":0,"_bbp_forum_subforum_count":0,"_oct_exclude_from_cache":false,"kt_blocks_editor_width":"","jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","enabled":false}}},"categories":[12,2881,16],"tags":[908,1104,1015,642,1063,24],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/i0.wp.com\/www.bruin.se\/wp-content\/uploads\/2021\/08\/IMG_0200-scaled.jpeg?fit=1920%2C2560&ssl=1","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/p7ETe6-XF","jetpack-related-posts":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.bruin.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3699"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.bruin.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.bruin.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.bruin.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.bruin.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3699"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.bruin.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3699\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3709,"href":"https:\/\/www.bruin.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3699\/revisions\/3709"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.bruin.se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/3700"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.bruin.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3699"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.bruin.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3699"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.bruin.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3699"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}<\/a><\/figure>\n\n\n\n<\/a><\/figure>\n\n\n\n<\/a><\/figure>\n\n\n\n<\/a><\/figure>\n\n\n\n<\/a><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"