Djupt vatten

Nu har jag hoppat rakt ut i det okända. Eller så är jag bara rakt upp och ner dum i huvudet.

Jag har kapat alla säkerhetslinor, trygghetsanordningar och kastar mig ut i en ytterst osäker ekonomisk framtid.

Tagit tjänstledigt från mitt jobb.

Sökt till marinbiologiska linjen på Grebbestads folkhögskola, och antagits.

Så här står jag, solbränd och lycklig efter en första dag på havet med nya vänner, bröstet fullt av glädje inför tanken att äntligen vara på gång med något som jag tror att jag kanske kommer att klara av utan att säcka ihop av utmattning var tredje dag.

Men ekonomin befinner sig i fritt fall. Jag kan tydligen inte plugga halvtid och vare sig vara arbetssökande eller sjukskriven övriga tiden. För så är reglerna.

Men nu är det för sent. För nu har jag hoppat. Rakt ut för stupet, och jag har landat i det efterlängtade men chockerande kalla vattnet. Och nu är det bara att dyka ner i havsdjupet, se allt som är fantastiskt, förunderligt, skrämmande och vackert. Och sen börja simma.

Nöden är visst uppfinningarnas moder 🙂

Nu ska jag se om jag klarar det här.