Borsta tänder

När jag borstar tänderna har jag två märkliga vanor: 1) mina anklar vinklar sig så jag står på ytterkanten av fotsulorna, 2) jag tycks helt oförmögen att stänga av vattenkranen medan jag borstar, och skulle jag göra det ändå så gör det nästan ont i kroppen av obehag.

De här egenheterna har jag haft så länge jag kan minnas. Under en period i min ungdom tänkte jag att de vinklade anklarna berodde på min inre feghet och osäkerhet, och jag försökte således träna mig att stå stadigt med fotsulorna fastklistrade mot golvet medan jag borstade, på det att jag finge bli mer modig i livet. Det var jobbigt, kroppen gillade inte denna påtvingade disciplin, och det resulterade troligen endast i att jag undergrävde min förmåga att se på mig själv som en helt ok och balanserad person. För vad spelar det egentligen för roll om jag står med vinklade anklar 5 min per dygn, när jag i övrigt aldrig gör det…?

Men den rinnande vattenkranen däremot. Det handlar om något annat. En onödig och faktiskt dålig vana som grundades när jag var barn. Det var ju så man gjorde: satte på kranen, vattnet rann och rann, man borstade och borstade, och stängde av först när man borstat och sköljt klart. Åren gick och ingenting fick mig att ens tänka tanken att det kunde finnas andra sätt. Tills någon sa att man inte ska slösa med rent dricksvatten, att det är onödigt att låta det rinna när man strängt taget bara behöver en halv mugg vatten per tandborstning. Naturligtvis höll jag med. Såklart. Men ändrade jag min vana med den vetskapen? Jo, jag försökte, många gånger. Kanske lyckades jag i några dagar, veckor, men alltid förföll jag åter i barndomens ingrodda mönster. Det känns obehagligt i hela kroppen nämligen, att borsta tänderna utan det där rinnande skvalljudet. Det känns som om tänderna inte blir lika rena. Totalt irrationellt. Totalt på tvärs med alla kunskaper jag har kring vatten nuförtiden: Rent dricksvatten är en bristvara redan, och värre ska det bli. Grundvattennivåerna sjunker lite varstans. Tanums kommun har dyraste vattnet i Sverige. Så jag vill verkligen inte slösa med vatten i onödan – men trots det sitter vanan djupt rotad i hela mitt system. Förutom! Förutom när jag campar. Då är det supermysigt att borsta med minsta möjliga vattenmängd, det räcker oftast med en halv deciliter. För när man campar måste man hushålla med vattnet, av den enkla anledningen att man måste bära fram den till tältet själv. Och då blir det en sport, det känns bra, man kommer liksom lite närmare sitt ursprung. Samma känsla som att sitta vid en lägereld.

Det här är så konstigt. Man vet en massa. Man kan, helt tydligt, ändra sina vanor när man är i en annan miljö. Men när man är inomhus, i sin invanda miljö, då är det stört omöjligt att ändra en sådan fjuttig och fånig vana.

Allt det här tänker jag på nu, medan jag förbereder min flytt till ett mindre och enklare liv. Varje gång jag vrider på kranen, för att diska, tvätta, borsta tänder, ta en dusch. Hur kommer det bli i mitt lilla hus på hjul? Hur vill jag ha det? Vill jag kunna ansluta mig till rinnande vatten? Ska jag bära i dunk? Hur blir det med dusch, tvätt? Och avlopp? Vilka lösningar kan man välja mellan? Vilket liv vill jag leva?

En sak vet jag: om jag bygger huset så att det blir samma standard som jag vant mig vid – med rinnande vatten och avlopp, då kommer jag troligen inte lyckas ändra mina vanor. Då kommer det rinna och rinna och rinna vatten. För man ser inte hur mycket det går åt, och man behöver vare sig bära in vattnet eller ut slaskvattnet.

En sak till vet jag: om jag bygger så att jag tvingas ändra mina vanor, då blir det enkelt. Då anpassar jag mig till rådande omständigheter, och kommer troligen vara helt nöjd med det. Kanske rentav lättad. För jag får erkänna att det inte känns ok i magen att låta kranen rinna och rinna, år ut, år in. Bara för att jag inte förmår bryta invanda mönster.

Kan pappa bära toaletthink i 40 år, så kan jag bära vattendunk i några år.

Spännande funderingar. Undrar var det landar.

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmail

2 Responses

  1. H

    Du får filma en snutt med rinnande kran och sedan spela upp den när du borstar tänderna.
    Sparar dyrbart vatten OCH slipper obehagskänslor! Win – win! 🙂

    • Kim de Bruin

      Haha, tack, roligaste rådet hittills :-)!
      Andra råd jag fått är att gå bort från handfatet, göra annat under tiden jag borstar.
      Och fick veta att flera andra också vinklar anklarna, haha! Vi människor är roliga varelser!
      /K

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.