Sedan 2009 har jag bloggat på adressen www.vovilolol.blogspot.se

Innan datorn och internet gav mig den möjligheten var det först tonårsdagböcker och därefter oräkneliga brev till mina nära och kära som kanaliserade mitt skrivbehov.

De har nog alltid känt sig ordentligt överväldigade av mina långa och oftast upprörda brev. Den sortens skrivande hjälpte knappast relationerna att blomstra, inser jag i efterhand. Men uppenbarligen behövde jag få skriva av mig. Med tiden lärde jag mig att skriva de särskilt upprörda breven utan att skicka dem. De fick bo i byrålådan. De hade ju fyllt sin funktion – jag hade fått ur mig det som låg mitt hjärta närmast, utan att såra folk med mina vassa formuleringar.

Det var en lättnad att börja blogga. En perfekt blandning mellan privat skrivande för min egen utvecklings skull, och förklarande skrivande till en allmän mottagare. Jag var tvungen att formulera mig skarpare, renare.

Bloggandet tvingade mig att vara privat på ett offentligt sätt. Att skriva om det som är viktigt för mig, på ett allmängiltigt sätt, utan att peka ut eller avslöja för mycket om mina nära och kära. Ibland halkade jag snett – och fick höra det från dem 🙂

Jag tror jag har blivit bättre med tiden. Bloggen Kims liv, som tidigare hette Kims djuriska liv, vilar på obestämd tid. Nu bloggar jag vidare på den här hemsidan.

Men ni nya läsare som hittat hit och vill se glimtar ur mitt liv 2009-2016: välkomna att titta in:

Kims liv

IMG_7694